loina

Det är en vecka sedan det var premiär för Malmöfestivalen för min del så det är väl inte mer än dags att jag delar med mig av upplevelsen.

I måndags bar det alltså iväg mot Lund för att dumpa grejer och någon timme senare satt jag, Emma, Anna, Thomas och Henrik på bussen till Folkets Park där Deportees och Johnossi väntade. Väl framme insåg vi dock att det var roligare med mat än Deportees-konsert så vi drog till närmsta falafelskjul och införskaffade lite käk. En kvart innan Johnossi skulle gå på scenen var vi på plats igen. Dock stod det (i mina ögon) en miljon folk framför oss så för ett litet tillfälle var jag väldigt arg över att vi inte gått dit tidigare så jag kunde se bättre. Kom över det där ganska fort dock, så då kunde jag koncentrera all min ilska på vädergudarna istället som INTE var på vår sida den kvällen! Det regnade mer eller mindre hela tiden och var überfuktigt ute. Alla som känner mig vet att fukt är min värsta fiende... Men trots kasst väder var det skoj att få se dem igen, även om de gärna får släppa ny platta snart så det blir lite större variation på spellistan. När de gått av scenen traskade vi till Möllan och in på Nyhavn där vi satt hela kvällen. Det blev öl, vin, cider och chilinötter och efter några timmar förvandlades stället till någon form av skriktävling där alla försökta överrösta varandra.

I tisdags drog jag, Anna och Emma in på nytt för att kolla lite affärer och annat smått och gott. Vi var dock där i senaste laget så de enda affärerna vi hann in på var Tiger och H&M. Eftersom man alltid vill ha det man inte kan få blev vi extra shoppingsugna när allt stängde så vi bestämde att vi skulle in och shoppa åtminstone en gång till under veckan. Vi gick en sväng bland stånden där jag hittade två tjusiga armband, twinsen käkade chilenska burgare och jag käkade thaimat (den enda veggomat jag gillar på festivalen) och sedan tog vi vars en pannkaka med smält choklad till efterrätt. A Camp spelade på kvällen så dem stod vi och tittade på samtidigt som vi roade oss med att testa hur lång tid en banan klarar sig på marken på Stortorget bland allt folk utan att bli söndertrampad. Det tog oväntat lång tid faktiskt. Folk verkar ha bättre koll på var de trampar än jag trodde, men innan konserten var slut var den rejält mosad. Intressepil i ögat, visst?

Onsdagen blev festivalfri. Istället blev det häng i solen i stadsparken i Lund med lunch och mocha latte från Espresso House tillsammans med min mustaschprydda lille vän. På kvällen vinade vi och lagade extremt jävla megagod lasagne. Kronärtskockor is the shit alltså!

I torsdags åkte jag åter igen in till festivalen med twinsen. Den här gången klockan tolv så vi skulle hinna kolla ALLT.  

Vi började med vars en mocha från Barista som är det godaste man kan få tag på i kaffeväg. Sedan gick vi till Triangeln där vi åt en mycket god lunch. Det var även där Anna intog den där vitlöksdressingen, som visserligen var god, men som orsakade ett litet inbördeskrig i hennes lilla mage på kvällen. Efter detta gick vi gågatan upp mot stortorget och shoppade en hel del på vägen. Klockan sju såg vi The Sounds och sedan åt vi igen. Det är i princip det enda man gör på Malmöfestivalen. Äter, shoppar och kollar konserter. Vi skippade dock festivalmaten och satte oss på Gozzip istället. Käkade en pasta som var sådär. Halv tio slöt vi upp med Henrik och hans polare för att kolla Thåström. Mattias kom förbi och skvallrade om att fröken Davidsson också var på plats. Det visade sig att så var även Helle, så vi stod och tjötade en stund på torget. Måste erkänna att mina tankar mest var riktade på de där pannkakorna med chokladen... Sprang för att köpa en så fort konserten var slut med då hade de jävlarna stängt. Den hemska upptäckten markerade slutet på min festivalvecka.

I fredags återvände jag till Simrishamn, fortfarande sugen på en jävla pannkaka med choklad.


Johnossi!

Så här glad är man när man ser Johnossi

Så här ser man ut när det regnar och man tittar på Johnossi

Fudge!

Bollar, i vilka man kunde "gå" på vattnet. Kul för vissa, klaustrofobivarning för mig.

Kräng

Pannkakorna! Oh yes!

A Camp
 
Hel banan                                                 Mosad banan

Mochatajm

Lunchtajm

..och öltajm

The Sounds

Anna diggar Sounds med fred i magen

Sitter här och käkar frulle, men snart är det dags att bege sig till Lund och Malmö för att titta på Johnossi!!! 
Jag har kollat tusen gånger både på deras egen hemsida och Malmöfestivalens för att vara säker på att det inte blivit inställt, och än så länge står där inget iaf... =D

I eftermiddags spenderade jag några timmar på Grönets klippor tillsammans med Truls, Anna och Emma. Vi läste skvallertidningar, fikade och spanade på båtar som seglade förbi. Om jag inte minns fel så var det Klara-Marie från Skillinge och Tre Kronor som kom ända från Stockholm. Intressepil i ögat, right? Pallar inte skriva så mycket så det får räcka med lite bilder.

Vi åtta ikväll hoppade jag i mina badskor och cyklade till stranden. Där mötte jag upp Carro och sedan slog vi oss ner vid strandkanten på en filt, korkade upp en flaska rosé och öppnade en påse Cheeseballz och satt där i några timmar. Vi satt där och pratade gamla minnen medan vi såg folk komma och gå, eldar tändas och släckas och stjärnor lysa och falla. Vi satt där trots fukt och kyla insvepta i koftor, påsar och filtar innan kylan till slut fick oss att ge upp. Det var trevligt som fanken och jag kan bara konstatera att jag har gjort alldeles för lite sånt den här sommaren.
Då och då slås man av tanken på hur gammal man faktiskt har blvit. Vi satt och pratade om gymnasiet och det kändes som igår. Man blir smått chockad när man tänker efter och inser att det är ungefär åtta år sedan vi för första gången intog Åhus camping, ungefär sju år sedan Svinssens bil på ett oförklarligt sätt blev invaderad av senap från min mosbricka och det är sju år sedan vi satt på badets parkering med en kikare i handen och gjorde saker som var smått obehagliga och säkert olagliga. Tiden går så jäkla fort och jag ska försöka bli bättre på att leva i nuet och inte grubbla så mycket på framtiden. Förr eller senare så löser sig allt andå...

Men åtta år?! Det är ju en halv evighet...